1Sex dagar därefter tog Jesus med sig Petrus och Jakob och Johannes, Jakobs broder, och förde dem upp på ett högt berg, där de voro allena.
1 Jirbi iddu banda, kala Yesu na Bitros da Yakuba nda nga kayne Yohanna sambu ka kond'ey nga banda tondi kuuku fo boŋ, ngey hinne.
2Och hans utseende förvandlades inför dem: hans ansikte sken såsom solen, och hans kläder blevo vita såsom ljuset.
2 A taka barmay i jine, a moyduma mo kaari sanda wayna cine, a bankaaray mo te ikwaarayyaŋ sanda kaari cine.
3Och se, för dem visade sig Moses och Elias, i samtal med honom.
3 Kala binde Musa nda Iliya* bangay i se noodin. I goono ga salaŋ da Yesu.
4Då tog Petrus till orda och sade till Jesus: »Herre, här är oss gott att vara; vill du, så skall jag här göra tre hyddor, åt dig en och åt Moses en och åt Elias en.»
4 Bitros binde tu ka ne Yesu se: «Rabbi, iri ne goonoyaŋo ga boori. Day, da ni yadda, ay ga tanda hinza te neewo, afo ni se, afo Musa se, afo mo Iliya se.»
5Och se, medan han ännu talade, överskyggade dem en ljus sky, och ur skyn kom en röst som sade: »Denne är min älskade Son, i vilken jag har funnit behag; hören honom.»
5 A go sanno gaa yaadin, kala buru fo go kaŋ ga kaari, a te i se yuumay. Kala jinde fo fun buro ra ka ne: «Boro woone ga ti ay izo kaŋ ay ga ba, kaŋ ay ga maa a kaani gumo. Wa maa a se.»
6När lärjungarna hörde detta, föllo de ned på sina ansikten i stor förskräckelse.
6 Waato kaŋ talibey maa jinda, i humburu gumo ka ye ganda ngey moydumey boŋ.
7Men Jesus gick fram och rörde vid dem och sade: »Stån upp, och varen icke förskräckta.»
7 Yesu kaa i do k'i ham. A ne i se: «Wa si humburu bo, wa tun.»
8När de då lyfte upp sina ögon, sågo de ingen utom Jesus allena.
8 Waato kaŋ i na ngey moy feeri, i mana di boro kulu koyne kala Yesu hinne.
9Då de sedan gingo ned från berget, bjöd Jesus dem och sade: »Omtalen icke för någon denna syn, förrän Människosonen har uppstått från de döda.»
9 Waato kaŋ i go ga zumbu ka fun tondo boŋ, Yesu n'i lordi ka ne: «Araŋ ma si bangandiyaŋ wo baaru ci boro kulu se, kala nda Boro Izo tun ka fun buukoy game ra jina.»
10Men lärjungarna frågade honom och sade: »Huru kunna då de skriftlärde säga att Elias först måste komma?»
10 A talibey n'a hã ka ne: «Ifo se no asariya* dondonandikoy goono ga ne kala Iliya ma kaa jina?»
11Han svarade och sade: »Elias måste visserligen komma och upprätta allt igen;
11 A tu ka ne: «Daahir no Iliya ga kaa, a ga hay kulu ye mo.
12men jag säger eder att Elias redan har kommit. Men de ville icke veta av honom, utan förforo mot honom alldeles såsom de ville. Sammalunda skall ock Människosonen få lida genom dem.»
12 Amma ay ga ne araŋ se: Iliya jin ka kaa, day i man'a bay, i te a se mo haŋ kaŋ kaan ngey se. Yaadin no Boro Izo mo ga maa taabi i kambe ra.»
13Då förstodo lärjungarna att det var om Johannes döparen som han talade till dem.
13 Gaa no talibey faham kaŋ Yohanna kaŋ na baptisma* te sanni no a goono ga te ngey se.
14När de därefter kommo till folket, trädde en man fram till honom och föll på knä för honom
14 Waato kaŋ i kaa borey marga do, boro fo kaa Yesu do ka sombu a se ka ne:
15och sade: »Herre, förbarma dig över min son ty han är månadsrasande och plågas svårt; ofta faller han i elden och ofta i vattnet.
15 «Rabbi, ma bakar ay izo wo se, zama curo-curo no a gaa. A goono ga gurzugay gumo. Zama sorro boobo a ga kaŋ danji ra, sorro boobo mo hari ra.
16Och jag förde honom till dina lärjungar, men de kunde icke bota honom.»
16 Ay kand'a mo ni talibey do, amma i mana hin k'a no baani.»
17Då svarade Jesus och sade: »O du otrogna och vrånga släkte, huru länge måste jag vara bland eder? Huru länge måste jag härda ut med eder? Fören honom hit till mig.»
17 Yesu tu ka ne: «Ya zamana wo borey kaŋ sinda cimbeeri*, kaŋ yaŋ gonda daa siiro! Kala waatifo no ay ga goro araŋ do? Kala waatifo no ay ga suuru nd'araŋ? Wa kand'a neewo ay do.»
18Och Jesus tilltalade honom strängt, och den onde anden for ut ur honom; och gossen var botad från den stunden.
18 Yesu deeni folla gaa, a fun mo arwaso banda. Za saaya din ra a du baani.
19Sedan, när de voro allena, trädde lärjungarna fram till Jesus och frågade: »Varför kunde icke vi driva ut honom?»
19 Gaa no Yesu talibey kaa a do kambu fo ka ne: «Ifo se no iri wo mana hin ka folla din gaaray?»
20Han svarade dem: »För eder otros skull. Ty sannerligen säger jag eder: Om I haven tro, vore den ock blott såsom ett senapskorn, så skolen I kunna säga till detta berg: 'Flytta dig härifrån dit bort', och det skall flytta sig; ja, intet skall då vara omöjligt för eder.»
20 A ne i se: «Araŋ cimandiyaŋo no ga sasabay. Zama haciika ay ga ne araŋ se, d'araŋ gonda cimbeeri* sanda mutard* ize cine, kal araŋ ma ne tondi kuuko wo se: ‹Tun ne ka koy yongo› -- kal a ma tun. Hari kulu mo si mongo araŋ se.
21
21 Amma woone dumi si gaaray kala adduwa nda mehaw gaa.»
22Medan de nu tillsammans vandrade omkring i Galileen, sade Jesus till dem: »Människosonen skall bliva överlämnad i människors händer,
22 Za i go Galili ga goro jina Yesu ne i se: «I ga Boro Izo daŋ borey kambe ra.
23och man skall döda honom, men på tredje dagen skall han uppstå igen.» Då blevo de mycket bedrövade.
23 I g'a wi mo, day, jirbi hinzanta ra Irikoy ga ye k'a tunandi koyne.» Kal a talibey biney sara gumo.
24Och när de hade kommit till Kapernaum, trädde de som uppburo tempelskatten fram till Petrus och sade: »Plägar icke eder mästare betala tempelskatt?»
24 Waato kaŋ i kaa Kafarnahum, kala Irikoy windo jangal taakoy kaa Bitros do ka ne: «Ni alfaga, a si Irikoy windo jangal bana, wala?»
25Han svarade: »Jo.» När han sedan hade kommit hem, förekom honom Jesus med frågan: »Vad synes dig, Simon? Av vilka taga jordens konungar tull eller skatt, av sina söner eller av andra människor?»
25 Bitros ne: «Oho! A ga.» Waato kaŋ a furo fuwo ra, Yesu jin ka salaŋ nd'a ka ne: «Ifo no ni di ni bina ra, Siman? Ndunnya koyey, may gaa no i ga dwan nooru wala jangal ta? Ngey izey gaa, wala yawey gaa no?»
26Han svarade: »Av andra människor.» Då sade Jesus till honom: »Alltså äro då sönerna fria.
26 Waato kaŋ Bitros tu ka ne: «Yawey gaa no,» kala Yesu ne a se: «Yaadin gaa, i izey wo, a si i boŋ.
27Men för att vi icke skola bliva dem till en stötesten, så gå ned till sjön och kasta ut en krok. Tag så den första fisk som du drager upp, och när du öppnar munnen på den skall du där finna en silverpenning. Tag den, och giv den åt dem for mig och dig.»
27 Amma kulu nda yaadin, zama iri ma si daŋ i ma ture, ni ma koy teeko me gaa ka darbu catu. Hamisa kaŋ ni jin ka du din, waato kaŋ ni g'a meyo feeri ni ga di nooru ize fo go a meyo ra. M'a sambu ka no i se, in da nin wano no.»