1Och männen av folket med sina hustrur hovo upp ett stort rop mot sina judiska bröder.
1 Hẽeni konno binde naan ka tun jama d'i wandey ra, i nya-izey Yahudancey sabbay se.
2Några sade: »Vi med våra söner och döttrar äro många; låt oss få säd, så att vi hava att äta och kunna bliva vid liv.»
2 Zama afooyaŋ go no kaŋ ga ne: «Iri nda iri ize alborey nda wayborey, iri ga baa. Naŋ iri ma du ntaaso ka ŋwa zama iri ma funa.»
3Och några sade: »Våra åkrar, vingårdar och hus måste vi pantsätta; låt oss få säd till att stilla vår hunger.»
3 Noodin afooyaŋ mo ne: «Iri goono ga garaw sambu iri farey nda iri reyzin* kaley nda iri windey boŋ mo, zama iri ma du ntaaso hara wo sabbay se.»
4Och andra sade: »Vi hava måst låna penningar på våra åkrar och vingårdar till skatten åt konungen.
4 Afooyaŋ mo ne: «Iri na nooru garaw sambu zama iri ma koy ka bonkoono jangalo bana iri farey d'iri reyzin* kaley boŋ.
5Nu äro ju våra kroppar lika goda som våra bröders kroppar, och våra barn lika goda som deras barn; men ändå måste vi giva våra söner och döttrar i träldom, ja, några av våra döttrar hava redan blivit givna i träldom, utan att vi förmå göra något därvid, eftersom våra åkrar och vingårdar äro i andras händer.»
5 Amma sohõ iri hamey ga hima iri nya-izey hamey, iri izey mo sanda i waney cine. A go mo iri go g'iri izey daŋ tamtaray ra. Iri ize wayey ma ciya koŋŋoyaŋ, iri ize way fooyaŋ mo, i jin k'i daŋ tamtaray. Iri sinda hina mo kaŋ ga gaakasinay te, zama boro fooyaŋ n'iri farey d'iri reyzin kaley ta.»
6När jag nu hörde deras rop och hörde dessa ord, blev jag mycket vred.
6 Ay mo, waato kaŋ ay maa i hẽeno d'i sanney din, ay futu gumo.
7Och sedan jag hade gått till råds med mig själv, förebrådde jag ädlingarna och föreståndarna och sade till dem: »Det är ocker I bedriven mot varandra.» Därefter sammankallade jag en stor folkförsamling emot dem.
7 Waato din gaa ay ye ka saaware ay bina ra. Ay deeni laabukoyey da mayraykoyey gaa ka ne i se: «Araŋ goono ga hari kom araŋ nya-izey gaa, araŋ kulu!» Kal ay na faada bambata margu i boŋ.
8Och jag sade till dem: »Vi hava efter förmåga friköpt våra judiska bröder som voro sålda åt hedningarna. Skolen nu I sälja edra bröder? Skola de behöva sälja sig åt oss?» Då tego de och hade intet att svara.
8 Ay ne i se: «Iri ya day, iri hino me ga ti iri m'iri nya-ize Yahudancey fansa, ngey kaŋ yaŋ i neera ndunnya dumi cindey se. Araŋ binde, a to araŋ se naŋ kaŋ araŋ g'araŋ nya-izey neera. Hala i m'i neera iri mo se?» Waato din gaa i dangay siw! I jaŋ sanni kaŋ i ga ci.
9Och jag sade: »Vad I gören är icke rätt. I borden ju vandra i vår Guds fruktan, så att våra fiender, hedningarna, ej finge orsak att smäda oss.
9 Koyne, ay ye ka ne: «Hayo wo kaŋ araŋ goono ga te, a si boori! Manti haŋ kaŋ ga hima nd'a araŋ se no ga ti araŋ ma taamu iri Irikoyo humburkumay ra, ndunnya dumi cindey kaŋ ga ti iri ibarey wowo sabbay se bo?
10Också jag och mina bröder och mina tjänare hava penningar och säd att fordra av dem; låt oss nu avstå från vår fordran.
10 Hala nd'ay bumbo, d'ay nya-izey, d'ay zankey, iri go ga nooru da ntaaso garaw daŋ i gaa. Ay g'araŋ ŋwaaray, iri ma fay nda nooru nda hari wo sanni!
11Given dem redan i dag tillbaka deras åkrar, vingårdar, olivplanteringar och hus, och skänken efter den ränta på penningarna, på säden, på vinet och oljan, som I haven att fordra av dem.»
11 Ay g'araŋ ŋwaaray, hunkuna araŋ m'i farey yeti i se, d'i reyzin d'i zeytun* kaley, d'i windey, d'i noorey zangu ra kanandi fo, da ntaaso wane, da reyzin hari da ji waney, kaŋ araŋ goono g'i zamba nd'a.»
12De svarade: »Vi vilja giva det tillbaka och icke utkräva något av dem; vi vilja göra såsom du har sagt.» Och jag tog en ed av dem, sedan jag hade tillkallat prästerna, att de skulle göra så.
12 Gaa no i ne: «Iri g'i ye i se, iri si hay kulu ceeci i gaa mo. Danga mate kaŋ cine ni ci din, yaadin no iri mo ga te.» Noodin binde ay na alfagey ce k'i daŋ zeyaŋ, i ma goy alkawli woodin boŋ.
13Därjämte skakade jag fånget på min mantel och sade: »Var och en som icke håller detta sitt ord, honom må Gud så skaka bort ifrån hans hus och hans gods; ja, varde han så utskakad och tom på allt.» Och hela församlingen sade: »Amen», och lovade HERREN. Därefter gjorde folket såsom det var sagt.
13 Ay n'ay kwaayo mo kokobe ka ne: «Irikoy ma boro fo kulu kokobe ka kaa nga windo nda nga goyo ra mo, boro kaŋ wangu ka alkawlo wo toonandi; i m'a koy kokobe ka dooru ya-cine!» Jama kulu ne: «Amin!» I na Rabbi sifayaŋ te mo. Borey goy mo alkawli woodin boŋ.
14Ytterligare är att nämna att från den dag då jag förordnades att vara ståthållare över dem i Juda land, alltså från Artasastas tjugonde regeringsår ända till hans trettioandra, tolv hela år, varken jag eller mina bröder åto av ståthållarkosten.
14 A go mo, jirbey kaŋ ra i n'ay daŋ ya ciya ngey mayko noodin Yahuda laabo ra, za bonkoono Artasersiz jiiri warankanta ka koy hala jiiri waranza cindi hinkanta, sanda jiiri way cindi hinka nooya, in d'ay nya-izey, iri mana hini ŋwaari kulu ŋwa.
15De förra ståthållarna, de som hade varit före mig, hade betungat folket och tagit av dem mat och vin till ett värde av mer än fyrtio siklar silver, och jämväl deras tjänare hade förfarit hårt mot folket. Men så gjorde icke jag, ty jag fruktade Gud.
15 Amma mayraykoyey kaŋ yaŋ n'ay jin, ngey wo kay, i na talkey tiŋandi. I na buuru nda duvan ta, nzarfu sekel* waytaaci me, hal i zankey mo ga hin cabe talkey se. Amma ay wo, manti yaadin no ay te, Irikoy humburkumay sabbay se.
16Dessutom höll jag i att arbeta på muren, och ingen åker köpte vi oss; och alla mina tjänare voro församlade vid arbetet där.
16 Oho mo, hala ay kookari birni cinaro din goyo ra. Iri mana fari day mo, baa kayna fo. Ay zankey kulu mo ga margu goyo do.
17Och av judarna och deras föreståndare åto ett hundra femtio man vid mitt bord, förutom dem som kommo till oss ifrån folken runt omkring oss.
17 Woodin banda, ay taablo do gonda boro zangu nda waygu Yahudancey nda mayraykoyey do haray wane yaŋ, kaŋ waana borey kaŋ yaŋ kaa ay do ka fun dumi cindey ra kaŋ yaŋ goono g'iri windi.
18Och vad som tillreddes för var dag, nämligen en oxe och sex utsökta får, förutom fåglar, det tillreddes på min bekostnad; och var tionde dag anskaffades mycket vin av alla slag. Men likväl krävde jag icke ut ståthållarkosten, eftersom arbetet tyngde så svårt på folket.
18 Ham kaŋ i ga soola zaari fo ra, yeeji fo no, da feeji iddu kaŋ i kuru hal i naasu. Ay mo curoyaŋ no i ga hanse ay se. Jirbi way nda care game kulu mo, sorro folloŋ no i ga kande duvan kulu dumi kaŋ ga yulwa. Amma kulu nda yaadin, ay mana ŋwaaray i m'ay no hini ŋwaari kulu, zama tamtara go ga borey din taabandi.
19Tänk, min Gud, på allt vad jag har gjort för detta folk, och räkna mig det till godo!
19 Ya ay Irikoyo, ma fongu ay gaa ka boriyandi ay se da hay kulu kaŋ ay te dumo wo sabbay se.