1När nu Sanballat och Tobia och araben Gesem och våra övriga fiender hörde att jag hade byggt upp muren, och att det icke mer fanns någon rämna i den -- om jag ock vid den tiden ännu icke hade satt in dörrar i portarna --
1 Waato kaŋ i konda baaru Sanballat da Tobiya nda Laarabo Gesem, d'iri ibare cindey kulu se, ka ne ay na birni cinaro te hala kortimi kulu mana cindi (amma hala hõ ay mana jin ka me daabuyaŋ bundey sinji meyey gaa jina,)
2då sände Sanballat och Gesem bud till mig och läto säga: »Kom, låt oss träda tillsammans i Kefirim i Onos dal.» De tänkte nämligen göra mig något ont.
2 kala Sanballat da Gesem donton ay gaa ka ne: «Kaa, iri ma care kubay Ono gooro kawyey fo ra.» (Amma ngey wo, i ga ne hala ngey ga hasaraw fo te ay se no.)
3Men jag skickade bud till dem och lät säga: »Jag har ett stort arbete för händer och kan icke komma ned. Arbetet kan ju icke vila, såsom dock måste ske, om jag lämnade det och komme ned till eder.»
3 Ay mo na diyayaŋ donton i gaa ka ne: «Ay goono ga goy fo te kaŋ ga beeri, kaŋ ga naŋ ay si du ka kaa. Ifo se no i ga goyo naŋ hal ay ma fay d'a ka zulli ka kaa araŋ do?»
4Och de sände samma bud till mig fyra gånger; men var gång gav jag dem samma svar som förut.
4 I donton ay gaa hala sorro taaci da ceeyaŋ wo dumi. Ay mo, yaadin no ay ga tu d'a i se, sanda waato wano cine.
5Då sände Sanballat för femte gången till mig sin tjänare med samma bud, och denne hade nu med sig ett öppet brev.
5 Saaya din Sanballat ye ka donton ay gaa hala sorro guwanta, kaŋ a ga nga zanka donton nda tira feerante nga kambe ra.
6Däri var skrivet: »Det förljudes bland folken, och påstås jämväl av Gasmu, att du och judarna haven i sinnet att avfalla, och att det är därför du bygger upp muren, ja, att du vill bliva deras konung -- sådant säger man.
6 A ra binde i hantum ya-cine ka ne: «I goono ga ci dumi cindey ra, Gesem mo no goono ga ci ka ne, way, kaŋ nin da Yahudancey, araŋ gonda murteyaŋ miila. Woodin se no ni goono ga birni windanta cinaro cina. Ni ga ba ni ma ciya i bonkooni, sanney din boŋ.
7Du lär ock hava beställt profeter som i Jerusalem skola utropa och förkunna att du är konung i Juda. Eftersom nu konungen nog får höra talas härom, därför må du nu komma, så att vi få rådslå med varandra.»
7 Woodin banda, ni na annabiyaŋ daŋ Urusalima ra, ka ne i ma annabitaray te ka ne: ‹Bonkooni go no Yahuda ra.› Sohõ binde, i ga seeda bonkoono se sanni woodin yaŋ boŋ. Ni binde, ni ma kaa sohõ, iri ma saaware.»
8Då sände jag bud till honom och lät svara: »Intet av det du säger har någon grund, utan det är dina egna påfund.»
8 Gaa no ay donton i gaa ka ne: «Hay kulu kaŋ ni ci, i mana a dumi te, amma ni bina ra no ni n'i dagu ka kaa taray.»
9De ville nämligen alla skrämma oss, i tanke att vi då skulle förlora allt mod till arbetet, och att detta så skulle bliva ogjort. Styrk du nu i stället mitt mod!
9 Zama i kulu miila ga ti ngey m'iri humburandi. I si ne kal iri kambey ga yay goyo ra, hala iri ma si hin k'a te. Amma sohõ, ya Irikoy, m'ay kambey gaabandi!
10Men jag gick hem till Semaja, son till Delaja, son till Mehetabel; han höll sig då inne. Och han sade: »Låt oss tillsammans gå till Guds hus, in i templet, och sedan stänga igen templets dörrar. Ty de skola komma för att dräpa dig; om natten skola de komma för att dräpa dig.»
10 Koyne, ay koy Semaya Delaya izo Mehetabel ize kwaara, boro fo kaŋ go daabante. Nga mo ne: «Naŋ iri ma care kubay Irikoy windo ra, sududuyaŋ fuwo ra. Iri ma fuwo meyey daabu, zama i ga kaa ka ni wi. Oho, cin no i ga kaa ka ni wi!»
11Men jag svarade: »Skulle en man sådan som jag vilja fly? Eller kan väl en man av mitt slag gå in i templet och dock bliva vid liv? Nej, jag vill icke gå dit.»
11 Amma ay ne a se: «Boro sanda ay cine no ga zuru, wala? May no koyne, ay wo dumi, kaŋ ga hin ka furo sududuyaŋ fuwo ra, a ma funa mo? Ay wo si furo bo!»
12Jag förstod nämligen att Gud icke hade sänt honom, utan att han förebådade mig sådant, blott därför att Tobia och Sanballat hade lejt honom.
12 Ay du ka faham mo kaŋ a go, manti Irikoy no k'a donton, amma a na annabitaray woodin ci no ka gaaba nd'ay. Tobiyayaŋ da Sanballat mo, ngey no k'a sufuray.
13Han var lejd, för att jag skulle låta skrämma mig till att göra såsom han sade och därmed försynda mig; på detta sätt ville de framkalla ont rykte om mig, för att sedan kunna smäda mig.
13 I n'a sufuray no zama a m'ay humburandi se, ay ma woodin te ka zunubi te se, ngey mo ma du fondo kaŋ g'ay wow, zama ngey ma janceyaŋ candi ka kande iri gaa mo.
14Tänk, min Gud på Tobia, ävensom Sanballat, efter dessa hans gärningar, så ock på profetissan Noadja och de andra profeterna som ville skrämma mig!
14 Ya ay Irikoyo, ma fongu Tobiya nda Sanballat gaa i goyey wo boŋ, da wayboro annabo* mo, Nowadiya, da annabi cindey kaŋ yaŋ ga ba ngey m'ay humburandi.
15Och muren blev färdig på tjugufemte dagen i månaden Elul, efter femtiotvå dagar.
15 Yaadin no i na birno windanta cinaro ban d'a Elul hando ra, a jirbi waranka cindi guwanta ra, sanda jirbi waygu cindi hinka nooya.
16När nu alla våra fiender hörde detta, betogos de, alla de kringboende folken, av fruktan, och sågo att de hade kommit illa till korta; ty de förstodo nu att detta arbete var vår Guds verk.
16 A ciya mo, waato kaŋ iri ibarey kulu maa baaro, kala dumi cindey kulu kaŋ yaŋ goono g'iri windi humburu, i biney pati mo ka donda ngey boŋ zama i bay kaŋ goy woodin, iri Irikoyo dabari no.
17Vid denna tid sände ock Juda ädlingar många brev till Tobia, och brev från Tobia ankommo ock till dem.
17 Jirbey din ra mo Yahuda laabukoyey soobay ka tira boobo hantum Tobiya se. Tobiya mo tirey goono ga koy i do.
18Ty många i Juda voro genom ed förbundna med honom; han var nämligen måg till Sekanja, Aras son, och hans son Johanan hade tagit till hustru en dotter till Mesullam, Berekjas son.
18 Zama boro boobo go Yahuda ra kaŋ yaŋ gonda zeyaŋ nga nd'ey game ra, zama Sekaniya Ara izo anzuray no. A ize Yehohanan no ka Mesullam Bereciya izo ize way hiiji.
19Dessa plägade också inför mig tala gott om honom, och vad jag sade buro de fram till honom. Tobia sände ock brev för att skrämma mig.
19 Hala mo i g'a goy hanney ci ay jine, i g'ay sanney mo ci a se. Tobiya mo ga tirayaŋ samba zama i m'ay humburandi se.