¹Min son, om du har gått i borgen för din nästa och givit ditt handslag för en främmande,

¹ Ay izo, da ni na ni gorokasin yadda sambu, Da ni jin ka kamba kar yaw se,

²om du har blivit bunden genom din muns tal, ja, fångad genom din muns tal,

² Ni me sanno na ni zorti, Ni me sanno na ni di nooya.

³då, min son, må du göra detta för att rädda dig, eftersom du har kommit i din nästas våld: gå och kasta dig ned för honom och ansätt honom,

³ Sohõ ay izo, kala ni ma woone te ka ni boŋ kaa kambe, Za kaŋ a ciya ni jin ka furo ni gorokasin kambe ra: Koy ka ni boŋ kaynandi ka ŋwaaray ni gorokasino gaa.

⁴unna dina ögon ingen sömn och dina ögonlock ingen slummer.

⁴ Ma si ni moy no jirbi, Ni mo-kuurey mo, i ma si dusungu.

⁵Sök räddning såsom en gasell ur jägarens våld, och såsom en fågel ur fågelfängarens våld.

⁵ Hala ni ma yana nda ni boŋ jina, Danga jeeri kaŋ fun kolikoy kambe ra, Danga curo kaŋ fun nga hirriko kambe ra.

⁶Gå bort till myran, du late; se huru hon gör, och bliv vis.

⁶ Ma koy nkondo do, nin hawfuno. Ma laakal d'a teerey ka te laakal.

⁷Hon har ingen furste över sig, ingen tillsyningsman eller herre;

⁷ Nga wo, a sinda jine boro wala jine funa wala bonkooni.

⁸dock bereder hon om sommaren sin föda och samlar under skördetiden in sin mat.

⁸ Kulu nda yaadin, a ga nga ŋwaaro soola kaydiya ra, A ga nga ŋwaaro margu-margu heemar waate.

⁹Huru länge vill du ligga, du late? När vill du stå upp ifrån din sömn?

⁹ Kala waati fo no ni go ga jirbi, nin hawfuno? Waati fo no ni ga tun ni jirbo gaa?

¹⁰Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,

¹⁰ A cindi jirbi kayna, a cindi dusungu kayna, Da kambe koli kayna ka kani jina --

¹¹så skall fattigdomen komma över dig såsom en rövare och armodet såsom en väpnad man.

¹¹ Yaadin gaa no ni talkatara ga kaa ni gaa danga zay cine, Ni jaŋa mo danga sooje cine.

¹²En fördärvlig människa, ja, en ogärningsman är den som går omkring med vrånghet i munnen,

¹² Boro yaamo, ilaalo no, A ga dira nda me-ka-say.

¹³som blinkar med ögonen, skrapar med fötterna, giver tecken med fingrarna.

¹³ A ga nga moy kar, a ga salaŋ nda nga cey, A ga cabeyaŋ te nda nga kambayzey.

¹⁴Svek bär en sådan i sitt hjärta, ont bringar han alltid å bane, trätor kommer han åstad.

¹⁴ Garkasay go a bina ra. A ga laala ceeci han kulu, a ga kormoto say-say.

¹⁵Därför skall ofärd plötsligt komma över honom; oförtänkt varder han krossad utan räddning.

¹⁵ Woodin se a masiibey ga kaŋ a boŋ baaru si, I g'a ceeri nda waasi -- woodin mo safari si.

¹⁶Sex ting är det som HERREN hatar, ja, sju äro styggelser för hans själ

¹⁶ Hari iddu go no kaŋ Rabbi ga konna, Oho, hala iyye zaati kaŋ a bina g'i fanta:

¹⁷stolta ögon, en lögnaktig tunga, händer som utgjuta oskyldigt blod,

¹⁷ Mo boŋbeeraykoy, da deene tangarikom, Da kambey kaŋ yaŋ ga boro kaŋ sinda taali wi,

¹⁸ett hjärta som hopsmider fördärvliga anslag, fötter som äro snara till att löpa efter vad ont är,

¹⁸ Da bine kaŋ ga hari laalo miila, Da cey kaŋ ga zuru nda waasi ka koy hasaraw teeyaŋ do,

¹⁹den som främjar lögn genom falskt vittnesbörd, och den som vållar trätor mellan bröder.

¹⁹ Da tangari seeda kaŋ ga tangari ci, Da boro kaŋ ga fitina daŋ nya-izey nda care game ra.

²⁰Min son, bevara din faders bud, och förkasta icke din moders undervisning.

²⁰ Ay izo, ma ni baaba lordi gaay, Ni nya lordey mo, ma s'i furu.

²¹Hav dem alltid bundna vid ditt hjärta, fäst dem omkring din hals.

²¹ Ni m'i haw ni bina ra duumi, Ni m'i sarku ni jinda gaa.

²²När du går, må de leda dig, när du ligger, må de vaka över dig, och när du vaknar upp, må de tala till dig.

²² Saaya kaŋ ni goono ga dira, i ga furo ni jine. Saaya kaŋ ni goono ka kani, i ga ni hallasi. Saaya kaŋ ni mo hay mo, i ga fakaaray ni se.

²³Ty budet är en lykta och undervisningen ett ljus, och tillrättavisningar till tukt äro en livets väg.

²³ Zama i lordey ya fitilla no, I dondonandiyaŋey mo kaari no. Dondonandiyaŋ kaseetiyaŋ ya fundi fondo no.

²⁴De kunna bevara dig för onda kvinnor, för din nästas hustrus hala tunga.

²⁴ I ga ni hallasi wayboro laalo gaa, Ka ni hallasi wayboro yaw me-kaano gaa.

²⁵Hav icke begärelse i ditt hjärta till hennes skönhet, och låt henne icke fånga dig med sina blickar.

²⁵ Ma s'a booriyaŋo bini ni bina ra, A ma si ni di da nga mo karyaŋo.

²⁶Ty för skökan måste du lämna din sista brödkaka, och den gifta kvinnan går på jakt efter ditt dyra liv.

²⁶ Waykuuru sabbay se ŋwaari kayna ga bisa boro gaabi, Wayboro zina-teeri mo ga fundi darzakoy koli.

²⁷Kan väl någon hämta eld i sitt mantelveck utan att hans kläder bliva förbrända?

²⁷ E! Boro ga danji daŋ ni gande ra ni bankaaray ma jaŋ ka ton, wala?

²⁸Eller kan någon gå på glödande kol, utan att hans fötter varda svedda?

²⁸ Wala ni ga danj'ize taamu ce taamey ma jaŋ ka kukure?

²⁹Så sker ock med den som går in till sin nästas hustru; ostraffad bliver ingen som kommer vid henne.

²⁹ Yaadin no boro kaŋ ga margu nda nga gorokasin wande go. Boro kaŋ lamb'a gaa kulu si taali alhakku yana bo.

³⁰Föraktar man icke tjuven som stjäl för att mätta sitt begär, när han hungrar?

³⁰ I si donda zay, d'a zay zama a ma nga fundo kungandi waati kaŋ a maa haray.

³¹Och han måste ju, om han ertappas, betala sjufalt igen och giva allt vad han äger i sitt hus.

³¹ Amma d'i n'a di, a g'a yeti sorro iyye. A windi arzaka kulu no a g'a bana nd'a.

³²Så är ock den utan förstånd, som förför en annans hustru; ja, en självspilling är den som sådant gör.

³² Boro kaŋ na zina te da wayboro sinda fahamay no. Boro kaŋ na goy woodin te, Nga bumbo fundo no a goono ga ceeci nga ma halaci.

³³Plåga och skam är vad han vinner, och hans smälek utplånas icke.

³³ Marayyaŋ nda kaynandiyaŋ no a ga di. I s'a haawi tuusu mo.

³⁴Ty svartsjuk är mannens vrede, och han skonar icke på hämndens dag;

³⁴ Zama canse wo boro futay no, A si fay d'a bo, banayaŋ zaaro ra.

³⁵lösepenning aktar han alls icke på, och bryr sig ej om att du bjuder stora skänker.

³⁵ A baa si nda fansa kulu. A futa si kani, baa ni n'a no nooyaŋ boobo.