Svenska 1917

Zarma

Zechariah

10

1HERREN mån I bedja om regn, när vårregnets tid är inne; HERREN är det som sänder ljungeldarna. Regn skall han då giva människorna i ymnigt mått, gröda på marken åt var och en.
1 Wa beene hari ŋwaaray Rabbi gaa kaydiya alwaati ra. Wa ŋwaaray Rabbi gaa, nga kaŋ ga maliyaŋ te. A ga ni no beene hari mo, Boro kulu ma du subu nga faro ra.
2Men husgudarnas tal är fåfänglighet, spåmännens syner äro lögn, tomma drömmar är vad de tala, och den tröst de giva är ett intet. Därför måste folket draga hädan såsom en fårhjord och fara illa, där det går utan herde.
2 Zama toorey na sanni yaamo te, Gunakoy mo di tangari, I go ga tangari hindiriyaŋ dede. I kunfa kaŋ i goono ga te mo yaamo no. Woodin se no i ga daray sanda feejiyaŋ cine, I go taabi ra hawji jaŋay sabbay se.
3Mot herdarna är min vrede upptänd och bockarna skall jag hemsöka. Ja, HERREN Sebaot skall vårda sig om sin hjord, Juda hus, och skall så göra den till en stolt stridshäst åt sig.
3 Ay futa mo di ka ton ay hawjiyey boŋ. Ay ga goojiyaŋ te hincin jindey se, Zama Rabbi Kundeykoyo na nga kuro kunfa, Kaŋ ga ti Yahuda windo. A g'i ciya sanda nga wongu bari hanna cine.
4Från den hjorden skall en hörnsten komma, från den en stödjepelare, från den en båge till striden, från den allt vad styresman heter.
4 A gaa no fu bonjare ga fun. Lolo a do, wongu biraw a do, Mayraykoyey kulu mo a do no, I kulu margante.
5Och de skola vara lika hjältar, som gå fram i striden, likasom trampade de i orenlighet på gatan. Ja, strida skola de, ty HERREN är med dem, och ryttarna på sina hästar skola då komma på skam.
5 I ga ciya wongaariyaŋ. I ga ngey ibarey taamu-taamu wongu ra sanda fondo gaa potor-potor cine. I ga wongu te zama Rabbi go i banda, Bari-karey mo ga di kayna.
6Jag skall giva styrka åt Juda hus, och åt Josefs hus skall jag giva seger. Jag skall i min barmhärtighet låta dem komma tillbaka, och det skall bliva såsom hade jag aldrig förkastat dem. Ty jag är HERREN, deras Gud, och skall bönhöra dem.
6 Ay ga Yahuda dumo gaabandi. Ay ma Yusufu dumo mo faaba. Ay ma ye ka kand'ey, zama ay ga suuji te i se. I ga ciya sanda ay mana i furu baa ce fo, Zama ay no ga ti Rabbi i Irikoyo, Ay g'i ŋwaara ta mo.
7Och Efraims män skola bliva lika hjältar, och deras hjärtan skola glädja sig såsom av vin. Deras barn skola ock se det och bliva glada; deras hjärtan skola fröjda sig i HERREN.
7 Ifraymu waney ga ciya sanda wongaariyaŋ. I biney ga farhã danga day duvan* sabbay se no. Oho, hal i izey ga di woodin ka farhã, I biney ga kaan mo Rabbi ra.
8Jag skall locka på dem och samla dem tillhopa, ty jag förlossar dem; och de skola bliva lika talrika som de fordom voro.
8 Ay ga falle i se k'i margu, Zama ay n'i fansa. I ga yulwa koyne sanda mate kaŋ cine i yulwa waato.
9Och när jag planterar ut dem bland folken, skola de tänka på mig i fjärran land; och med sina barn skola de få leva och komma tillbaka.
9 Koyne, baa kaŋ ay n'i duma dumi cindey game ra, Kulu nda yaadin laabey kaŋ ga mooru yaŋ ra i ga fongu ay gaa. I ga funa, ngey nda ngey izey, i ga ye ka kaa mo.
10Ja, från Egyptens land skall jag låta dem komma tillbaka och från Assur skall jag församla dem. Sedan skall jag föra dem till Gileads land och till Libanon; och där skall icke finnas rum nog för dem.
10 Ay ga ye k'i fattandi Misira laabo ra koyne, Ay m'i margu i ma fun Assiriya ra. Ay ga kand'ey Jileyad da Liban laabey ra, Nango si wasa i se mo.
11Han skall draga fram genom havet på en trång väg, böljorna i havet skall han slå ned, och alla Nilflodens djup skola torka ut. Så skall Assurs stolthet bliva nedbruten och spiran tagen ifrån Egypten.
11 A ga taabi teeko daŋandi, a ga teeko bondayey kar. Misira isa guusuyaŋey kulu ga sundu, I ga Assiriya boŋbeera zeeri, Misira koytaray sarjilla mo ga bisa.
12Men dem skall jag göra starka i HERREN, och i hans namn skola de gå fram, säger HERREN.
12 Ay g'i gaabandi Rabbi ra mo, I ga soobay ka bar-bare a maa ra. Yaadin no Rabbi ci.