¹Därefter tog Job till orda och sade:

¹Eyüp şöyle yanıtladı:

²Ja, visst ären I det rätta folket, och med eder kommer visheten att dö ut!

²‹‹Kendinizi birşey sandığınız belli,Ama bilgelik de sizinle birlikte ölecek!

³Dock, jämväl jag har förstånd så gott som I, icke står jag tillbaka för eder; ty vem är den som ej begriper slikt?

³Sizin kadar benim de aklım var,Sizden aşağı kalmam.Kim bilmez bunları?

⁴Så måste jag då vara ett åtlöje för min vän, jag som fick svar, så snart jag ropade till Gud; man ler åt en som är rättfärdig och ostrafflig!

⁴‹‹Gülünç oldum dostlarıma,Ben ki, Tanrıya yakarırdım, yanıtlardı beni.Doğru ve kusursuz adam gülünç oldu.

⁵Ja, med förakt ses olyckan av den som står säker; förakt väntar dem vilkas fötter vackla.

⁵Kaygısızlar felaketi küçümser,Ayağı kayanı umursamaz.

⁶Men förhärjares hyddor åtnjuta frid, och trygghet få sådana som trotsa Gud, de som hava sin gud i sin hand.

⁶Soyguncuların çadırlarında rahatlık var,Tanrıyı gazaba getirenler güvenlik içinde,Tanrıya değil, kendi bileklerine güveniyorlar.

⁷Men fråga du boskapen, den må undervisa dig, och fåglarna under himmelen, de må upplysa dig;

⁷‹‹Ama şimdi sor hayvanlara, sana öğretsinler,Gökte uçan kuşlara sor, sana anlatsınlar,

⁸eller tala till jorden, hon må undervisa dig, fiskarna i havet må giva dig besked.

⁸Toprağa söyle, sana öğretsin,Denizdeki balıklara sor, sana bilgi versinler.

⁹Vem kan icke lära genom allt detta att det är HERRENS hand som har gjort det?

⁹Hangisi bilmezBunu RABbin yaptığını?

¹⁰I hans han är ju allt levandes själ och alla mänskliga varelsers anda.

¹⁰Her yaratığın canı,Bütün insanlığın soluğu Onun elindedir.

¹¹Skall icke öra pröva orden, likasom munnen prövar matens smak?

¹¹Damağın yemeği tattığı gibiKulak da sözleri denemez mi?

¹²Vishet tillkommer ju de gamle och förstånd dem som länge hava levat.

¹²Bilgelik yaşlılarda,Akıl uzun yaşamdadır.

¹³Hos Honom finnes vishet och makt, hos honom råd och förstånd.

¹³‹‹Bilgelik ve güç Tanrıya özgüdür,Ondadır öğüt ve akıl.

¹⁴Se, vad han river ned, det bygges ej upp; för den han spärrar inne kan ingen upplåta.

¹⁴Onun yıktığı onarılamaz,Onun hapsettiği kişi özgür olamaz.

¹⁵Han håller vattnen tillbaka -- se, se då bliver där torrt, han släpper dem lösa, då fördärva de landet.

¹⁵Suları tutarsa, kuraklık olur,Salıverirse dünyayı sel götürür.

¹⁶Hos honom är kraft och klokhet, den förvillade och förvillaren äro båda i hans hand.

¹⁶Güç ve zafer Ona aittir,Aldanan da aldatan da Onundur.

¹⁷Rådsherrar utblottar han, han för dem i landsflykt, och domare gör han till dårar.

¹⁷Danışmanları çaresiz kılar,Yargıçları çıldırtır.

¹⁸Han upplöser konungars välde och sätter fångbälte om deras höfter.

¹⁸Kralların bağladığı bağı çözer,Bellerine kuşak bağlar.

¹⁹Präster utblottar han, han för dem i landsflykt, och de säkrast rotade kommer han på fall.

¹⁹Kâhinleri çaresiz kılar,Koltuklarında yıllananları devirir.

²⁰Välbetrodda män berövar han målet och avhänder de äldste deras insikt.

²⁰Güvenilir danışmanları susturur,Yaşlıların aklını alır.

²¹Han utgjuter förakt över furstar och lossar de starkes gördel.

²¹Rezalet saçar soylular üzerine,Güçlülerin kuşağını gevşetir.

²²Han blottar djupen, så att de ej höljas av mörker, dödsskuggan drager han fram i ljuset.

²²Karanlıkların derin sırlarını açar,Ölüm gölgesini aydınlığa çıkarır.

²³Han låter folkslag växa till -- och förgör dem; han utvidgar deras gränser, men för dem sedan bort.

²³Ulusları büyütür, ulusları yok eder,Ulusları genişletir, ulusları sürgün eder.

²⁴Stamhövdingar i landet berövar han förståndet, han leder dem vilse i väglösa ödemarker.

²⁴Dünya önderlerinin aklını başından alır,Yolu izi belirsiz bir çölde dolaştırır onları.

²⁵De famla i mörkret och hava intet ljus, han kommer dem att ragla såsom druckna.

²⁵Karanlıkta el yordamıyla yürür, ışık yüzü görmezler;Sarhoş gibi dolaştırır onları.