1Därefter tog Sofar från Naama till orda och sade:
1Naamalı Sofar şöyle yanıtladı:
2På sådant tal giva mina tankar mig ett svar, än mer, då jag nu är så upprörd i mitt inre.
2‹‹Sıkıntılı düşüncelerim beni yanıt vermeye zorluyor,Bu yüzden çok heyecanlıyım.
3Smädlig tillrättavisning måste jag höra, och man svarar mig med munväder på förståndigt tal.
3Beni utandıran bir azar işitiyorum,Anlayışım yanıt vermemi gerektiriyor.
4Vet du då icke att så har varit från evig tid, från den stund då människor sattes på jorden:
4‹‹Bilmiyor musun eskiden beri,İnsan dünyaya geldiğinden beri,
5att de ogudaktigas jubel varar helt kort och den gudlöses glädje ett ögonblick?
5Kötünün zafer çığlığı kısadır,Tanrısızın sevinciyse bir anlıktır.
6Om än hans förhävelse stiger upp till himmelen och hans huvud når intill molnen,
6Boyu göklere erişse,Başı bulutlara değse bile,
7Så förgås han dock för alltid och aktas lik sin träck; de som sågo honom måste fråga: »Var är han?»
7Sonsuza dek yok olacak, kendi pisliği gibi;Onu görmüş olanlar, ‹Nerede o?› diyecekler.
8Lik en dröm flyger han bort, och ingen finner honom mer; han förjagas såsom en syn om natten.
8Düş gibi uçacak, bir daha bulunamayacak,Gece görümü gibi yok olacak.
9Det öga som såg honom ser honom icke åter, och hans plats får ej skåda honom mer.
9Kendisini görmüş olan gözler bir daha onu görmeyecek,Yaşadığı yerde artık görünmeyecektir.
10Hans barn måste gottgöra hans skulder till de arma, hans händer återbära hans vinning.
10Çocukları yoksulların lütfunu dileyecek,Malını kendi eliyle geri verecektir.
11Bäst ungdomskraften fyller hans ben, skall den ligga i stoftet med honom.
11Kemiklerini dolduran gençlik ateşiKendisiyle birlikte toprakta yatacak.
12Om än ondskan smakar ljuvligt i hans mun, så att han gömmer den under sin tunga,
12‹‹Kötülük ağzında tatlı gözükse,Onu dilinin altına gizlese bile,
13är rädd om den och ej vill gå miste därom, utan håller den förvarad inom sin gom,
13Tutsa, bırakmasa,Damağının altına saklasa bile,
14så förvandlas denna kost i hans inre, bliver huggormsetter i hans liv.
14Yediği yiyecek midesinde ekşiyecek,İçinde kobra zehirine dönüşecek.
15Den rikedom han har slukat måste han utspy; av Gud drives den ut ur hans buk.
15Yuttuğu servetleri kusacak,Tanrı onları midesinden çıkaracak.
16Ja, huggormsgift kommer han att dricka, av etterormens tunga bliver han dräpt.
16Kobra zehiri emecek,Engereğin zehir dişi onu öldürecek.
17Ingen bäck får vederkvicka hans syn, ingen ström med flöden av honung och gräddmjölk.
17Akarsuların, bal ve ayran akan derelerinSefasını süremeyecek.
18Sitt fördärv måste han återbära, han får ej njuta därav; hans fröjd svarar ej mot den rikedom han har vunnit.
18Zahmetle kazandığınıYemeden geri verecek,Elde ettiği kazancın tadını çıkaramayacak.
19Ty mot de arma övade han våld och lät dem ligga där; han rev till sig hus som han ej kan hålla vid makt.
19Çünkü yoksulları ezip yüzüstü bıraktı,Kendi yapmadığı evi zorla aldı.
20Han visste ej av någon ro för sin buk, men han skall icke rädda sig med sina skatter.
20‹‹Hırsı yüzünden rahat nedir bilmedi,Serveti onu kurtaramayacak.
21Intet slapp undan hans glupskhet, därför äger och hans lycka intet bestånd.
21Yediğinden artakalan olmadı,Bu yüzden bolluğu uzun sürmeyecek.
22Mitt i hans överflöd påkommer honom nöd, och envar eländig vänder då mot honom sin hand.
22Varlık içinde yokluk çekecek,Sıkıntı tepesine binecek.
23Ja, så måste ske, för att hans buk må bliva fylld; sin vredes glöd skall Gud sända över honom och låta den tränga såsom ett regn in i hans kropp.
23Karnını tıka basa doyurduğunda,Tanrı kızgın öfkesini ondan çıkaracak,Üzerine gazap yağdıracak.
24Om han flyr undan för vapen av järn, så genomborras han av kopparbågens skott.
24Demir silahtan kaçacak olsa,Tunç ok onu delip geçecek.
25När han då drager i pilen och den kommer ut ur hans rygg, när den ljungande udden kommer fram ur hans galla, då falla dödsfasorna över honom.
25Çekilince ok sırtından,Parıldayan ucu ödünden çıkacak,Dehşet çökecek üzerine.
26Idel mörker är förvarat åt hans skatter; till mat gives honom eld som brinner utan pust, den förtär vad som är kvar i hans hydda.
26Koyu karanlık onun hazinelerini gözlüyor.Körüklenmemiş ateş onu yiyip bitirecek,Çadırında artakalanı tüketecek.
27Himmelen lägger hans missgärning i dagen, och jorden reser sig upp emot honom.
27Suçunu gökler açığa çıkaracak,Yeryüzü ona karşı ayaklanacak.
28Vad som har samlats i hans hus far åter sin kos, likt förrinnande vatten, på vredens dag.
28Varlığını seller,Azgın sular götürecek Tanrının öfkelendiği gün.
29Sådan lott får en ogudaktig människa av Gud, sådan arvedel har av Gud blivit bestämd åt henne.
29Budur kötünün Tanrı'dan aldığı pay,Budur Tanrı'nın ona verdiği miras.››