¹Detta är Salomos ordspråk, Davids sons, Israels konungs.

¹Davut oğlu İsrail Kralı Süleymanın özdeyişleri:

²Av dem kan man lära vishet och tukt,

²Bu özdeyişler, bilgeliğe ve terbiyeye ulaşmak,Akıllıca sözleri anlamak,

³så ock att förstå förståndigt tal. Av dem kan man undfå tuktan till insikt och lära rättfärdighet, rätt och redlighet.

³Başarıya götüren terbiyeyi edinipDoğru, haklı ve adil olanı yapmak,

⁴De kunna giva åt de fåkunniga klokhet, åt den unge kunskap och eftertänksamhet.

⁴Saf kişiyi ihtiyatlı,Genç adamı bilgili ve sağgörülü kılmak içindir.

⁵Genom att höra på dem förökar den vise sin lärdom och förvärvar den förståndige rådklokhet.

⁵Özdeyişlerle benzetmeleri,Bilgelerin sözleriyle bilmecelerini anlamak içinBilge kişi dinlesin ve kavrayışını artırsın,Akıllı kişi yaşam hüneri kazansın.

⁶Av dem lär man förstå ordspråk och djupsinnigt tal, de vises ord och deras gåtor.

⁷RAB korkusudur bilginin temeli.Ahmaklarsa bilgeliği ve terbiyeyi küçümser.

⁷HERRENS fruktan är begynnelsen till kunskap; vishet och tuktan föraktas av oförnuftiga.

⁸Oğlum, babanın uyarılarına kulak ver,Annenin öğrettiklerinden ayrılma.

⁸Hör, min son, din faders tuktan, och förkasta icke din moders undervisning.

⁹Çünkü bunlar başın için sevimli bir çelenk,Boynun için gerdanlık olacaktır.

⁹Ty sådant är en skön krans för ditt huvud och en kedja till prydnad för din hals.

¹⁰Oğlum, seni ayartmaya çalışan günahkârlara teslim olma.

¹⁰Min son, om syndare locka dig, så följ icke.

¹¹Şöyle diyebilirler:‹‹Bizimle gel,Adam öldürmek için pusuya yatalım,Zevk uğruna masum kişileri tuzağa düşürelim.

¹¹Om de säga: »Kom med oss; vi vilja lägga oss på lur efter blod, sätta försåt för de oskyldiga, utan sak;

¹²Onları ölüler diyarı gibi diri diri,Ölüm çukuruna inenler gibiBütünüyle yutalım.

¹²såsom dödsriket vilja vi uppsluka dem levande, friska och sunda, såsom fore de ned i graven;

¹³Bir sürü değerli mal ele geçirir,Evlerimizi ganimetle doldururuz.

¹³allt vad dyrbart är skola vi vinna, vi skola fylla våra hus med byte;

¹⁴Gel, sen de bize katıl,Tek bir kesemiz olacak.››

¹⁴dela du med oss vår lott, alla skola vi hava samma pung» --

¹⁵Oğlum, böyleleriyle gitme,Onların tuttuğu yoldan uzak dur.

¹⁵då, min son, må du ej vandra samma väg som de. Nej, håll din fot ifrån deras stig,

¹⁶Çünkü ayakları kötülüğe koşar,Çekinmeden kan dökerler.

¹⁶ty deras fötter hasta till vad ont är, och äro snara, när det gäller att utgjuta blod.

¹⁷Kuşların gözü önünde ağ sermek boşunadır.

¹⁷Ty väl är det fåfängt, då man vill fånga fåglar, att breda ut nätet i hela flockens åsyn.

¹⁸Başkasına pusu kuran kendi kurduğu pusuya düşer.Yalnız kendi canıdır tuzağa düşürdüğü.

¹⁸Men dessa ligga på lur efter sitt eget blod, de sätta försåt för sina egna liv.

¹⁹Haksız kazanca düşkün olanların sonu böyledir.Bu düşkünlük onları canlarından eder.

¹⁹Så går det envar som söker orätt vinning: sin egen herre berövar den livet.

²⁰Bilgelik dışarıda yüksek sesle haykırıyor,Meydanlarda sesleniyor.

²⁰Visheten höjer sitt rop på gatan, på torgen låter hon höra sin röst.

²¹Kalabalık sokak başlarında bağırıyor,Kentin giriş kapılarında sözlerini duyuruyor:

²¹I bullrande gathörn predikar hon; där portarna i staden öppna sig, där talar hon sina ord:

²²‹‹Ey budalalar, budalalığı ne zamana dek seveceksiniz?Alaycılar ne zamana dek alay etmekten zevk alacak?Akılsızlar ne zamana dek bilgiden nefret edecek?

²²Huru länge, I fåkunnige, skolen I älska fåkunnighet? Huru länge skola bespottarna hava sin lust i bespottelse och dårarna hata kunskap?

²³Uyardığımda yola gelin, o zaman size yüreğimi açar,Sözlerimi anlamanıza yardım ederim.

²³Vänden om och akten på min tillrättavisning; se, då skall jag låta min ande flöda för eder jag skall låta eder förnimma mina ord.

²⁴Ama sizi çağırdığım zaman beni reddettiniz.Elimi uzattım, umursayan olmadı.

²⁴Eftersom I icke villen höra, när jag ropade, eftersom ingen aktade på, när jag räckte ut min hand,

²⁵Duymazlıktan geldiniz bütün öğütlerimi,Uyarılarımı duymak istemediniz.

²⁵eftersom I läten allt mitt råd fara och icke villen veta av min tillrättavisning

²⁶Bu yüzden ben de felaketinize sevineceğim.Belaya uğradığınızda,Bela üzerinize bir fırtına gibi geldiğinde,Bir kasırga gibi geldiğinde felaketiniz,Sıkıntıya, kaygıya düştüğünüzde,Sizinle alay edeceğim.

²⁶därför skall ock jag le vid eder ofärd och bespotta, när det kommer, som I frukten,

²⁸O zaman beni çağıracaksınız,Ama yanıtlamayacağım.Var gücünüzle arayacaksınız beni,Ama bulamayacaksınız.

²⁷ja, när det I frukten kommer såsom ett oväder, när ofärden nalkas eder såsom en storm och över eder kommer nöd och ångest.

²⁹Çünkü bilgiden nefret ettiniz.RABden korkmayı reddettiniz.

²⁸Då skall man ropa till mig, men jag skall icke svara, man skall söka mig, men icke finna mig.

³⁰Öğütlerimi istemediniz,Uyarılarımın tümünü küçümsediniz.

²⁹Därför att de hatade kunskap och icke funno behag i HERRENS fruktan,

³¹Bu nedenle tuttuğunuz yolun meyvesini yiyeceksiniz,Kendi düzenbazlığınıza doyacaksınız.

³⁰ej heller ville följa mitt råd, utan föraktade all min tillrättavisning,

³²Bön adamlar dönekliklerinin kurbanı olacak.Akılsızlar kaygısızlıklarının içinde yok olup gidecek.

³¹därför skola de få äta sina gärningars frukt och varda mättade av sina egna anslag.

³³Ama beni dinleyen güvenlik içinde yaşayacak,Kötülükten korkmayacak, huzur bulacak.››

³²Ty av sin avfällighet skola de fåkunniga dräpas. och genom sin säkerhet skola dårarna förgås.

³³Men den som hör mig, han skall bo i trygghet och vara säker mot olyckans skräck.