1Detta är Agurs, Jakes sons, ord och utsaga. Så talade den mannen till Itiel -- till Itiel och Ukal.
1Massalı Yake oğlu Agurun sözleri:Bu adam şöyle diyor:‹‹Yoruldum, ey Tanrım, yoruldum ve tükendim. ve tükendim› ›› ya da ‹‹Bu adam İtiele, İtiele ve Ukkala şöyle diyor››.
2Ja, jag är för oförnuftig för att kunna räknas såsom människa, jag har icke mänskligt förstånd;
2Gerçekten ben insanların en cahiliyim,Bende insan aklı yok.
3vishet har jag icke fått lära, så att jag äger kunskap om den Helige.
3Bilgeliği öğrenmedim,Kutsal Olana ilişkin bilgiden de yoksunum.
4Vem har stigit upp till himmelen och åter farit ned? Vem har samlat vinden i sina händer? Vem har knutit in vattnet i ett kläde? Vem har fastställt jordens alla gränser? Vad heter han, och vad heter hans son -- du vet ju det?
4Kim göklere çıkıp indi?Kim yeli avuçlarında topladı?Suları giysisiyle sarıp sarmalayan kim?Kim belirledi dünyanın sınırlarını?Adı nedir, oğlunun adı nedir, biliyorsan söyle!
5Allt Guds tal är luttrat; han är en sköld för dem som taga sin tillflykt till honom.
5Tanrının her sözü güvenilirdir,O kendisine sığınan herkese kalkandır.
6Lägg icke något till hans ord, på det att han icke må beslå dig med lögn.
6Onun sözüne bir şey katma,Yoksa seni azarlar, yalancı çıkarsın.
7Om två ting beder jag dig, vägra mig dem icke, intill min död:
7Ey Tanrı, iki şey diledim senden:Ben ölmeden bunları esirgeme benden.
8Låt fåfänglighet och lögn vara fjärran ifrån mig; och giv mig icke fattigdom, ej heller rikedom, men låt mig få det bröd mig tillkommer.
8Sahtekârlığı, yalanı benden uzak tut,Bana ne yoksulluk ne de zenginlik ver;Payıma düşen ekmeği ver, yeter.
9Jag kunde eljest, om jag bleve alltför matt, förneka dig, att jag sporde: »Vem är HERREN?» eller om jag bleve alltför fattig, kunde jag bliva en tjuv, ja, förgripa mig på min Guds namn.
9Yoksa bolluktan, ‹Kimmiş RAB?› diye seni yadsır,Ya da yoksulluktan çalarVe Tanrımın adını lekelemiş olurum.
10Förtala icke en tjänare inför hans herre; han kunde eljest förbanna dig, så att du stode där med skam.
10‹‹Köleyi efendisine çekiştirme,Yoksa sana lanet eder, sen de suçlu çıkarsın.
11Ett släkte där man förbannar sin fader, och där man icke välsignar sin moder;
11Öyleleri var ki, babalarına lanet eder,Annelerine değer vermezler.
12ett släkte som tycker sig vara rent, fastän det icke har avtvått sin orenlighet;
12Öyleleri var ki, kendilerini tertemiz sanırlar,Oysa kötülüklerinden arınmış değiller.
13ett släkte -- huru stolta äro icke dess ögon, och huru fulla av högmod äro icke dess blickar!
13Öyleleri var ki, kendilerinden üstün kimse yok sanır,Herkese tepeden bakarlar.
14ett släkte vars tänder äro svärd, och vars kindtänder äro knivar, så att de äta ut de betryckta ur landet och de fattiga ur människornas krets!
14Öyleleri var ki, dişleri kılıç, çeneleri bıçaktır,Mazlumlarla yoksulları yutup yeryüzünden yok ederler.
15Blodigeln har två döttrar: »Giv hit, giv hit.» Tre finnas, som icke kunna mättas, ja, fyra, som aldrig säga: »Det är nog»:
15Sülüğün iki kızı vardır, adları ‹Ver, ver›dir.Hiç doymayan üç şey,‹Yeter› demeyen dört şey vardır:
16dödsriket och den ofruktsammas kved, jorden, som icke kan mättas med vatten, och elden, som aldrig säger: »Det är nog.»
16Ölüler diyarı, kısır rahim,Suya doymayan toprak ve ‹Yeter› demeyen ateş.
17Den som bespottar sin fader och försmår att lyda sin moder hans öga skola korparna vid bäcken hacka ut, och örnens ungar skola äta upp det.
17Babasıyla alay edenin, annesinin sözünü hor göreninGözünü vadideki kargalar oyacak;O akbabalara yem olacak.
18Tre ting äro mig för underbara, ja, fyra finnas, som jag icke kan spåra:
18Aklımın ermediği üç şey,Anlamadığım dört şey var:
19örnens väg under himmelen, ormens väg över klippan, skeppets väg mitt i havet och en mans väg hos en ung kvinna.
19Kartalın gökyüzünde,Yılanın kayada,Geminin denizde izlediği yolVe erkeğin genç kızla tuttuğu yol.
20Sådant är äktenskapsbryterskans sätt: hon njuter sig mätt och stryker sig så om munnen och säger: »Jag har intet orätt gjort.»
20Zina eden kadının yolu da şöyledir:Yer, ağzını siler,Sonra da, ‹Suç işlemedim› der.
21Tre finnas, under vilka jorden darrar, ja, fyra, under vilka den ej kan uthärda:
21Yeryüzü üç şeyin altında sarsılır;Katlanamadığı dört şey vardır:
22under en träl, när han bliver konung, och en dåre, när han får äta sig mätt,
22Kölenin kral olması,Budalanın doyması,
23under en försmådd kvinna, när hon får man och en tjänstekvinna, när hon tränger undan sin fru.
23Nefret edilen kadının evlenmesiVe hizmetçinin hanımının yerine geçmesi.
24Fyra finnas, som äro små på jorden, och likväl är stor vishet dem beskärd:
24‹‹Dünyada dört küçük yaratık var ki,Çok bilgece davranırlar:
25myrorna äro ett svagt folk, men de bereda om sommaren sin föda;
25Karıncalar güçlü olmayan bir topluluktur,Ama yiyeceklerini yazdan biriktirirler.
26klippdassarna äro ett folk med ringa kraft, men i klippan bygga de sig hus;
26Kaya tavşanları da güçsüz bir topluluktur,Ama yuvalarını kaya kovuklarında yaparlar.
27gräshopporna hava ingen konung, men i härordning draga de alla ut;
27Çekirgelerin kralı yoktur,Ama bölük bölük ilerlerler.
28gecko-ödlan kan gripas med händerna, dock bor hon i konungapalatser.
28Kertenkele elle bile yakalanır,Ama kral saraylarında bulunur.
29Tre finnas, som skrida ståtligt fram, ja, fyra, som hava en ståtlig gång:
29‹‹Yürüyüşü gösterişli üç yaratık,Davranışı gösterişli dört yaratık var:
30lejonet, hjälten bland djuren, som ej viker tillbaka för någon,
30Hayvanların en güçlüsü olanVe hiçbir şeyin önünde pes etmeyen aslan,
31en stridsrustad häst och en bock och en konung i spetsen för sin här.
31Tazıfş, tekeVe ordusunun başındaki kral. sözcüğün anlamı tam bilinmiyor.
32Om du har förhävt dig, evad det var dårskap eller det var medveten synd, så lägg handen på munnen.
32‹‹Eğer budala gibi kendini yücelttinseYa da kötülük tasarladınsa,Dur ve düşün!
33Ty såsom ost pressas ut ur mjölk, och såsom blod pressas ut ur näsan, så utpressas kiv ur vrede. ----
33Çünkü nasıl sütü dövünce tereyağı,Burnu sıkınca kan çıkarsa,Öfkeyi kurcalayınca da kavga çıkar.››