1Halleluja! Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen.
1Övgüler sunun, RABbe!RABbe şükredin, çünkü O iyidir,Sevgisi sonsuzdur.
2Vem kan uttala HERRENS väldiga gärningar och förkunna allt hans lov?
2RABbin büyük işlerini kim anlatabilir,Kim Ona yeterince övgü sunabilir?
3Saliga äro de som akta på vad rätt är, de som alltid öva rättfärdighet.
3Ne mutlu adalete uyanlara,Sürekli doğru olanı yapanlara!
4Tänk på mig, HERRE, efter din nåd mot ditt folk, besök mig med din frälsning,
4Ya RAB, halkına lütfettiğinde anımsa beni,Onları kurtardığında ilgilen benimle.
5så att jag med lust får se dina utvaldas lycka, glädja mig med ditt folks glädje, berömma mig med din arvedel.
5Öyle ki, seçtiklerinin gönencini göreyim,Ulusunun sevincini,Kendi halkının kıvancını paylaşayım.
6Vi hava syndat likasom våra fäder, vi hava gjort illa, vi hava varit ogudaktiga.
6Atalarımız gibi biz de günah işledik,Suç işledik, kötülük ettik.
7Våra fäder i Egypten aktade icke på dina under; de tänkte icke på dina många nådegärningar, utan voro gensträviga vid havet, invid Röda havet.
7Atalarımız MısırdaykenYaptığın harikaları anlamadı,Çok kez gösterdiğin sevgiyi anımsamadı,Denizde, Kızıldenizde başkaldırdılar.
8Men han frälste dem för sitt namns skull, för att göra sin makt kunnig.
8Buna karşın RAB gücünü göstermek için,Adı uğruna kurtardı onları.
9Han näpste Röda havet, så att det blev torrt, och förde dem genom djupen såsom genom en öken.
9Kızıldenizi azarladı, kurudu deniz,Yürüdüler enginde Onun öncülüğünde,Çölde yürür gibi.
10Han frälste dem från deras motståndares hand och förlossade dem ifrån fiendens hand.
10Kendilerinden nefret edenlerin elinden aldı onları,Düşmanlarının pençesinden kurtardı.
11Vattnet övertäckte deras ovänner; icke en enda av dem blev kvar.
11Sular yuttu hasımlarını,Hiçbiri kurtulmadı.
12Då trodde de på hans ord, då sjöngo de hans lov.
12O zaman atalarımız Onun sözlerine inandılar,Ezgiler söyleyerek Onu övdüler.
13Men snart glömde de hans gärningar, de förbidade icke hans råd.
13Ne var ki, RABbin yaptıklarını çabucak unuttular,Öğüt vermesini beklemediler.
14De grepos av lystnad i öknen och frestade Gud i ödemarken.
14Özlemle kıvrandılar çölde,Tanrıyı denediler ıssız yerlerde.
15Då gav han dem vad de begärde, men sände tärande sjukdom över dem.
15Tanrı onlara istediklerini verdi,Ama üzerlerine yıpratıcı bir hastalık gönderdi.
16Och de upptändes av avund mot Mose i lägret, mot Aron, HERRENS helige.
16Onlar ordugahlarında Musayı,RABbin kutsal kulu Harunu kıskanınca,
17Men jorden öppnade sig och uppslukade Datan och övertäckte Abirams hop.
17Yer yarıldı ve Datanı yuttu,Aviramla yandaşlarının üzerine kapandı.
18Och eld begynte brinna i deras hop, en låga brände upp de ogudaktiga.
18Ateş kavurdu onları izleyenleri,Alev yaktı kötüleri.
19De gjorde en kalv vid Horeb och tillbådo ett gjutet beläte;
19Bir buzağı heykeli yaptılar Horevde,Dökme bir puta tapındılar.
20sin ära bytte de bort mot bilden av en oxe, som äter gräs.
20Tanrının yüceliğini,Ot yiyen öküz putuna değiştirdiler.
21De glömde Gud, sin frälsare, som hade gjort så stora ting i Egypten,
21Unuttular kendilerini kurtaran Tanrıyı,Mısırda yaptığı büyük işleri,
22så underbara verk i Hams land, så fruktansvärda gärningar vid Röda havet.
22Ham ülkesinde yarattığı harikaları,Kızıldeniz kıyısında yaptığı müthiş işleri.
23Då hotade han att förgöra dem; men Mose, den man som han hade utvalt, trädde fram såsom medlare inför honom till att avvända hans vrede, så att den icke skulle fördärva.
23Bu yüzden onları yok edeceğini söyledi Tanrı,Ama seçkin kulu Musa Onun önündeki gedikte durarak,Yok edici öfkesinden vazgeçirdi Onu.
24De föraktade det ljuvliga landet och trodde icke på hans ord.
24Ardından hor gördüler güzelim ülkeyi,Tanrının verdiği söze inanmadılar.
25De knorrade i sina tält och lyssnade icke till HERRENS röst.
25Çadırlarında söylendiler,Dinlemediler RABbin sesini.
26Då lyfte han upp sin hand mot dem och svor att slå ned dem i öknen,
26Bu yüzden RAB elini kaldırdıVe çölde onları yere sereceğine,Soylarını ulusların arasına saçacağına,Onları öteki ülkelere dağıtacağına ant içti.
27att slå ned deras barn ibland hedningarna och förströ dem i länderna.
28Sonra Baal-Peora bel bağladılar,Ölülere sunulan kurbanları yediler.
28Och de slöto sig till Baal-Peor och åto det som var offrat åt döda.
29Öfkelendirdiler RABbi yaptıklarıyla,Salgın hastalık çıktı aralarında.
29De förtörnade Gud med sina gärningar, och en hemsökelse bröt in över dem.
30Ama Pinehas kalkıp araya girdi,Felaketi önledi.
30Men Pinehas trädde fram och skipade rätt, och så upphörde hemsökelsen;
31Bu doğruluk sayıldı ona,Kuşaklar boyu, sonsuza dek sürecek bu.
31det vart honom räknat till rättfärdighet från släkte till släkte, för evig tid.
32Yine RABbi öfkelendirdiler Meriva suları yanında,Musanın başına dert açıldı onlar yüzünden;
32De förtörnade honom ock vid Meribas vatten, och det gick Mose illa för deras skull.
33Çünkü onu sinirlendirdiler,O da düşünmeden konuştu.
33Ty de voro gensträviga mot hans Ande, och han talade obetänksamt med sina läppar.
34RABbin onlara buyurduğu gibiYok etmediler halkları,
34De förgjorde icke de folk om vilka HERREN hade givit dem befallning,
35Tersine öteki uluslara karıştılar,Onların törelerini öğrendiler.
35utan beblandade sig med hedningarna och lärde sig deras gärningar.
36Putlarına taptılar,Bu da onlara tuzak oldu.
36De tjänade deras avgudar, och dessa blevo dem till en snara.
37Oğullarını, kızlarınıCinlere kurban ettiler.
37Och de offrade sina söner och döttrar till offer åt onda andar.
38Kenan putlarına kurban olsun diyeOğullarının, kızlarının kanını,Suçsuzların kanını döktüler;Ülke onların kanıyla kirlendi.
38Ja, de utgöto oskyldigt blod, sina söners och döttrars blod och offrade dessa åt Kanaans avgudar; och landet vart ohelgat genom blodskulder.
39Böylece yaptıklarıyla kirli sayıldılar,Vefasız duruma düştüler töreleriyle.
39Så blevo de orena genom sina gärningar och betedde sig trolöst i sina verk.
40RABbin öfkesi parladı halkına karşı,Tiksindi kendi halkından.
40Då upptändes HERRENS vrede mot hans folk, och hans arvedel blev honom en styggelse.
41Onları ulusların eline teslim etti.Onlardan nefret edenler onlara egemen oldu.
41Och han gav dem i hedningars hand, så att de som hatade dem fingo råda över dem.
42Düşmanları onları ezdi,Boyun eğdirdi hepsine.
42Deras fiender trängde dem, och de blevo kuvade under deras hand.
43RAB onları birçok kez kurtardı,Ama akılları fikirleri başkaldırmaktaydıVe alçaltıldılar suçları yüzünden.
43Många gånger räddade han dem, men de voro gensträviga i sin egenvilja och förgingos så genom sin missgärning.
44RAB yine de ilgilendi sıkıntılarıylaYakarışlarını duyunca.
44Men han såg till dem i deras nöd, när han hörde deras rop.
45Antlaşmasını anımsadı onlar uğruna,Eşsiz sevgisinden ötürü vazgeçti yapacaklarından.
45Och han tänkte, dem till fromma, på sitt förbund och ömkade sig efter sin stora nåd.
46Merhamet koydu onları tutsak alanların yüreğine.
46Och han lät dem finna barmhärtighet inför alla dem som hade fört dem i fångenskap.
47Kurtar bizi, ey Tanrımız RAB,Topla bizi ulusların arasından.Kutsal adına şükredelim,Yüceliğinle övünelim.
47Fräls oss, HERRE, vår Gud, och församla oss från hedningarna, så att vi få prisa ditt heliga namn och berömma oss av ditt lov. ----
48Öncesizlikten sonsuza dek,İsrail'in Tanrısı RAB'be övgüler olsun!Bütün halk, ‹‹Amin!›› desin.RAB'be övgüler olsun!
48Lovad vare HERREN, Israels Gud, från evighet till evighet! Och allt folket säge: »Amen, Halleluja!» Femte boken