1För sångmästaren; en psalm av David.
1Ne zamana dek, ya RAB,Sonsuza dek mi beni unutacaksın?Ne zamana dek yüzünü benden gizleyeceksin?
2Huru länge, HERRE; skall du så alldeles förgäta mig? Huru länge skall du fördölja ditt ansikte för mig?
2Ne zamana dek içimde tasa,Yüreğimde hep keder olacak?Ne zamana dek düşmanım bana üstün çıkacak?
3Huru länge skall jag bekymras i min själ och ängslas i mitt hjärta dagligen? Huru länge skall min fiende förhäva sig över mig?
3Gör halimi, ya RAB, yanıtla Tanrım,Gözlerimi aç, ölüm uykusuna dalmayayım.
4Skåda ned, svara mig, HERRE, min Gud; upplys mina ögon, så att jag icke somnar in i döden;
4Düşmanlarım, ‹‹Onu yendik!›› demesin,Sarsıldığımda hasımlarım sevinmesin.
5på det att min fiende icke må säga: »Jag blev honom övermäktig», och på att mina ovänner ej må fröjda sig, när jag vacklar.
5Ben senin sevgine güveniyorum,Yüreğim kurtarışınla coşsun.
6Jag förtröstar på din nåd, mitt hjärta fröjde sig över din frälsning. Jag vill sjunga till HERRENS ära, ty han har gjort väl mot mig.
6Ezgiler söyleyeceğim sana, ya RAB,Çünkü iyilik ettin bana.