1För sångmästaren; av HERRENS tjänare David.
1Günah fısıldar kötü insana,Yüreğinin dibinden:Tanrı korkusu yoktur onda.
2I mitt hjärta betänker jag vad synden säger till den ogudaktige, till den för vilkens ögon Guds fruktan ej finnes.
2Kendini öyle beğenmiş ki,Suçunu görmez, ondan tiksinmez.
3Den intalar ju honom vad som är behagligt i hans ögon: att man icke skall finna hans missgärning och hata den.
3Ağzından kötülük ve yalan akar,Akıllanmaktan, iyilik yapmaktan vazgeçmiş.
4Hans muns ord äro fördärv och svek; han vill icke göra vad förståndigt och gott är.
4Yatağında bile fesat düşünür,Olumsuz yolda direnir, reddetmez kötülüğü.
5Fördärv tänker han ut på sitt läger, han träder på den väg som icke är god; han skyr icke för något ont.
5Ya RAB, sevgin göklere,Sadakatin gökyüzüne erişir.
6HERRE, upp i himmelen räcker din nåd, och din trofasthet allt upp till skyarna.
6Doğruluğun ulu dağlara benzer,Adaletin uçsuz bucaksız enginlere.İnsanı da, hayvanı da koruyan sensin, ya RAB.
7Din rättfärdighet är såsom väldiga berg, dina rätter såsom det stora havsdjupet; både människor och djur hjälper du, HERRE.
7Sevgin ne değerli, ey Tanrı!Kanatlarının gölgesine sığınır insanoğlu.
8Huru dyrbar är icke din nåd, o Gud! Människors barn hava sin tillflykt under dina vingars skugga.
8Evindeki bolluğa doyarlar,Zevklerinin ırmağından içirirsin onlara.
9De varda mättade av ditt hus' rika håvor, och av din ljuvlighets ström giver du dem att dricka.
9Çünkü yaşam kaynağı sensin,Senin ışığınla aydınlanırız.
10Ty hos dig är livets källa, i ditt ljus se vi ljus.
10Sürekli gösterSeni tanıyanlara sevgini,Yüreği temiz olanlara doğruluğunu.
11Låt din nåd förbliva över dem som känna dig och din rättfärdighet över de rättsinniga.
11Gururlunun ayağı bana varmasın,Kötülerin eli beni kovmasın.
12Låt icke de högmodigas fot komma över mig eller de ogudaktigas hand driva mig bort.
12Kötülük yapanlar oracıkta düştüler,Yıkıldılar, kalkamazlar artık.
13Ja, där ligga ogärningsmännen fallna; de äro nedstötta och kunna icke mer resa sig.