¹“I made a covenant with my eyes, how then should I look lustfully at a young woman?

¹Ett förbund slöt jag med mina ögon: aldrig skulle jag skåda efter någon jungfru.

²For what is the portion from God above, and the heritage from the Almighty on high?

²Vilken lott finge jag eljest av Gud i höjden, vilken arvedel av den Allsmäktige därovan?

³Is it not calamity to the unrighteous, and disaster to the workers of iniquity?

³Ofärd kommer ju över de orättfärdiga, och olycka drabbar ogärningsmän.

⁴Doesn’t he see my ways, and number all my steps?

⁴Ser icke han mina vägar, räknar han ej alla mina steg?

⁵“If I have walked with falsehood, and my foot has hurried to deceit

⁵Har jag väl umgåtts med lögn, och har min fot varit snar till svek?

⁶(let me be weighed in an even balance, that God may know my integrity);

⁶Nej, må jag vägas på en riktig våg, så skall Gud förnimma min ostrafflighet.

⁷if my step has turned out of the way, if my heart walked after my eyes, if any defilement has stuck to my hands,

⁷Hava mina steg vikit av ifrån vägen, har mitt hjärta följt efter mina ögon, eller låder vid min händer en fläck?

⁸then let me sow, and let another eat. Yes, let the produce of my field be rooted out.

⁸Då må en annan äta var jag har sått, och vad jag har planterat må ryckas upp med roten.

⁹“If my heart has been enticed to a woman, and I have laid wait at my neighbor’s door,

⁹Har mitt hjärta låtit dåra sig av någon kvinna, så att jag har stått på lur vid min nästas dörr?

¹⁰then let my wife grind for another, and let others sleep with her.

¹⁰Då må min hustru mala mjöl åt en annan, och främmande män må då famntaga henne.

¹¹For that would be a heinous crime. Yes, it would be an iniquity to be punished by the judges:

¹¹Ja, sådant hade varit en skändlighet, en straffbar missgärning hade det varit,

¹²For it is a fire that consumes to destruction, and would root out all my increase.

¹²en eld som skulle förtära intill avgrunden och förhärja till roten all min gröda.

¹³“If I have despised the cause of my male servant or of my female servant, when they contended with me;

¹³Har jag kränkt min tjänares eller tjänarinnas rätt, när de hade någon tvist med mig?

¹⁴What then shall I do when God rises up? When he visits, what shall I answer him?

¹⁴Vad skulle jag då göra, när Gud stode upp, och när han hölle räfst, vad kunde jag då svara honom?

¹⁵Didn’t he who made me in the womb make him? Didn’t one fashion us in the womb?

¹⁵Han som skapade mig skapade ju och dem i moderlivet, han, densamme, har berett dem i modersskötet.

¹⁶“If I have withheld the poor from their desire, or have caused the eyes of the widow to fail,

¹⁶Har jag vägrat de arma vad de begärde eller låtit änkans ögon försmäkta?

¹⁷or have eaten my morsel alone, and the fatherless has not eaten of it

¹⁷Har jag ätit mitt brödstycke allena, utan att den faderlöse och har fått äta därav?

¹⁸(no, from my youth he grew up with me as with a father, her have I guided from my mother’s womb);

¹⁸Nej, från min ungdom fostrades han hos mig såsom hos en fader, och från min moders liv var jag änkors ledare.

¹⁹if I have seen any perish for want of clothing, or that the needy had no covering;

¹⁹Har jag kunnat se en olycklig gå utan kläder, se en fattig ej äga något att skyla sig med?

²⁰if his heart hasn’t blessed me, if he hasn’t been warmed with my sheep’s fleece;

²⁰Måste ej fastmer hans länd välsigna mig, och fick han ej värma sig i ull av mina lamm?

²¹if I have lifted up my hand against the fatherless, because I saw my help in the gate,

²¹Har jag lyft min hand mot den faderlöse, därför att jag såg mig hava medhåll i porten?

²²then let my shoulder fall from the shoulder blade, and my arm be broken from the bone.

²²Då må min axel lossna från sitt fäste och min arm brytas av ifrån sin led.

²³For calamity from God is a terror to me. Because his majesty, I can do nothing.

²³Jag måste då frukta ofärd ifrån Gud och skulle stå maktlös inför hans majestät.

²⁴“If I have made gold my hope, and have said to the fine gold, ‘You are my confidence;’

²⁴Har jag satt mitt hopp till guldet och kallat guldklimpen min förtröstan?

²⁵If I have rejoiced because my wealth was great, and because my hand had gotten much;

²⁵Var det min glädje att min rikedom blev så stor, och att min hand förvärvade så mycket?

²⁶if I have seen the sun when it shined, or the moon moving in splendor,

²⁶Hände det, när jag såg solljuset, huru det sken, och månen, huru härligt den gick fram,

²⁷and my heart has been secretly enticed, and my hand threw a kiss from my mouth,

²⁷att mitt hjärta hemligen lät dåra sig, så att jag med handkyss gav dem min hyllning?

²⁸this also would be an iniquity to be punished by the judges; for I should have denied the God who is above.

²⁸Nej, också det hade varit en straffbar missgärning; därmed hade jag ju förnekat Gud i höjden.

²⁹“If I have rejoiced at the destruction of him who hated me, or lifted up myself when evil found him;

²⁹Har jag glatt mig åt min fiendes ofärd och fröjdats, när olycka träffade honom?

³⁰(yes, I have not allowed my mouth to sin by asking his life with a curse);

³⁰Nej, jag tillstadde ej min mun att synda så, ej att med förbannelse begära hans liv.

³¹if the men of my tent have not said, ‘Who can find one who has not been filled with his meat?’

³¹Och kan mitt husfolk icke bevittna att envar fick mätta sig av kött vid mitt bord?

³²(the foreigner has not lodged in the street, but I have opened my doors to the traveler);

³²Främlingen behövde ej stanna över natten på gatan, mina dörrar lät jag stå öppna utåt vägen.

³³if like Adam I have covered my transgressions, by hiding my iniquity in my heart,

³³Har jag på människovis skylt mina överträdelser och gömt min missgärning i min barm,

³⁴because I feared the great multitude, and the contempt of families terrified me, so that I kept silence, and didn’t go out of the door—

³⁴av fruktan för den stora hopen och av rädsla för stamfränders förakt, så att jag teg och ej gick utom min dörr?

³⁵oh that I had one to hear me! (behold, here is my signature, let the Almighty answer me); let the accuser write my indictment!

³⁵Ack att någon funnes, som ville höra mig! Jag har sagt mitt ord. Den Allsmäktige må nu svara mig; ack att jag finge min vederparts motskrift!

³⁶Surely I would carry it on my shoulder; and I would bind it to me as a crown.

³⁶Sannerligen, jag skulle då bära den högt på min skuldra, såsom en krona skulle jag fästa den på mig.

³⁷I would declare to him the number of my steps. as a prince would I go near to him.

³⁷Jag ville då göra honom räkenskap för alla mina steg, lik en furste skulle jag då träda inför honom.

³⁸If my land cries out against me, and its furrows weep together;

³⁸Har min mark höjt rop över mig, och hava dess fåror gråtit med varandra?

³⁹if I have eaten its fruits without money, or have caused its owners to lose their life,

³⁹Har jag förtärt dess gröda obetald eller utpinat dess brukares liv?

⁴⁰let briars grow instead of wheat, and stinkweed instead of barley.” The words of Job are ended.

⁴⁰Då må törne växa upp för vete, och ogräs i stället för korn. Slut på Jobs tal.