¹The whole company of them rose up and brought him before Pilate.

¹Och de stodo upp, hela hopen, och förde honom till Pilatus.

²They began to accuse him, saying, “We found this man perverting the nation, forbidding paying taxes to Caesar, and saying that he himself is Christ, a king.”

²Där begynte de anklaga honom och sade: »Vi hava funnit att denne man förleder vårt folk och vill förhindra att man giver kejsaren skatt, och att han säger sig vara Messias, en konung.»

³Pilate asked him, “Are you the King of the Jews?” He answered him, “So you say.”

³Då frågade Pilatus honom och sade: Är du judarnas konung?» Han svarade honom och sade: »Du säger det själv.»

⁴Pilate said to the chief priests and the multitudes, “I find no basis for a charge against this man.”

⁴Men Pilatus sade till översteprästerna och till folket: »Jag finner intet brottsligt hos denne man.»

⁵But they insisted, saying, “He stirs up the people, teaching throughout all Judea, beginning from Galilee even to this place.”

⁵Då blevo de ännu ivrigare och sade: »Han uppviglar med sin lära folket i hela Judeen, allt ifrån Galileen och ända hit.»

⁶But when Pilate heard Galilee mentioned, he asked if the man was a Galilean.

⁶När Pilatus hörde detta, frågade han om mannen var från Galileen.

⁷When he found out that he was in Herod’s jurisdiction, he sent him to Herod, who was also in Jerusalem during those days.

⁷Och då han fick veta att han var från det land som lydde under Herodes' välde, sände han honom bort till Herodes, som under dessa dalar också var i Jerusalem.

⁸Now when Herod saw Jesus, he was exceedingly glad, for he had wanted to see him for a long time, because he had heard many things about him. He hoped to see some miracle done by him.

⁸När Herodes fick se Jesus, blev han mycket glad, ty han hade sedan lång tid velat se honom; han hade nämligen hört talas om honom, och han hoppades nu att få se honom göra något tecken.

⁹He questioned him with many words, but he gave no answers.

⁹Men fastän han ställde ganska många frågor på Jesus, svarade denne honom intet.

¹⁰The chief priests and the scribes stood, vehemently accusing him.

¹⁰Och översteprästerna och de skriftlärde stodo där och anklagade honom häftigt.

¹¹Herod with his soldiers humiliated him and mocked him. Dressing him in luxurious clothing, they sent him back to Pilate.

¹¹Men Herodes och hans krigsfolk bemötte honom med förakt och begabbade honom; och sedan de hade satt på honom en lysande klädnad, sände de honom tillbaka till Pilatus.

¹²Herod and Pilate became friends with each other that very day, for before that they were enemies with each other.

¹²Och Herodes och Pilatus blevo den dagen vänner med varandra; Förut hade nämligen dem emellan rått ovänskap.

¹³Pilate called together the chief priests and the rulers and the people,

¹³Sedan kallade Pilatus tillhopa översteprästerna och rådsherrarna och folket

¹⁴and said to them, “You brought this man to me as one that perverts the people, and see, I have examined him before you, and found no basis for a charge against this man concerning those things of which you accuse him.

¹⁴och sade till dem: »I haven fört till mig denne man och sagt att han förleder folket; och jag har nu i eder närvaro anställt rannsakning med honom, men icke funnit honom skyldig till något av det som I anklagen honom för.

¹⁵Neither has Herod, for I sent you to him, and see, nothing worthy of death has been done by him.

¹⁵Och ej heller Herodes har funnit honom skyldig; han har ju sänt honom tillbaka till oss. I sen alltså att denne icke har gjort något som förtjänar döden.

¹⁶I will therefore chastise him and release him.”

¹⁶Därför vill jag giva honom lös, medan jag har tuktat honom.»

¹⁷Now he had to release one prisoner to them at the feast.

¹⁸Då skriade hela hopen och sade: »Hav bort denne, och giv oss Barabbas lös.»

¹⁸But they all cried out together, saying, “Away with this man! Release to us Barabbas!”—

¹⁹(Denne man hade blivit kastad i fängelse på grund av ett upplopp, som hade ägt rum i staden, och för ett dråps skull.)

¹⁹one who was thrown into prison for a certain revolt in the city, and for murder.

²⁰Åter talade Pilatus till dem, ty han önskade att kunna giva Jesus lös.

²⁰Then Pilate spoke to them again, wanting to release Jesus,

²¹Men de ropade emot honom: »Korsfäst, korsfäst honom!»

²¹but they shouted, saying, “Crucify! Crucify him!”

²²Då talade han till dem för tredje gången och frågade: »Vad ont har denne då gjort? Jag har icke funnit honom skyldig till något som förtjänar döden Därför vill jag giva honom lös, sedan jag har tuktat honom.»

²²He said to them the third time, “Why? What evil has this man done? I have found no capital crime in him. I will therefore chastise him and release him.”

²³Men de lågo över honom med höga rop och begärde att han skulle låta korsfästa honom; och deras rop blevo honom övermäktiga.

²³But they were urgent with loud voices, asking that he might be crucified. Their voices and the voices of the chief priests prevailed.

²⁴Då dömde Pilatus att så skulle ske, som de begärde.

²⁴Pilate decreed that what they asked for should be done.

²⁵Och han lösgav den man de begärde, den som hade blivit kastad i fängelse för upplopp och dråp; men Jesus utlämnade han, för att med honom skulle ske efter deras vilja.

²⁵He released him who had been thrown into prison for insurrection and murder, for whom they asked, but he delivered Jesus up to their will.

²⁶När de sedan förde bort honom, fingo de fatt en man, Simon från Cyrene, som kom utifrån marken; på honom lade de korset, för att han skulle bära det efter Jesus.

²⁶When they led him away, they grabbed one Simon of Cyrene, coming from the country, and laid on him the cross, to carry it after Jesus.

²⁷Men en stor hop folk följde med honom, bland dem också kvinnor som jämrade sig och gräto över honom.

²⁷A great multitude of the people followed him, including women who also mourned and lamented him.

²⁸Då vände Jesus sig om till dem och sade: »I Jerusalems döttrar, gråten icke över mig, utan gråten över eder själva och över edra barn.

²⁸But Jesus, turning to them, said, “Daughters of Jerusalem, don’t weep for me, but weep for yourselves and for your children.

²⁹Ty se, den tid skall komma, då man skall säga: 'Saliga äro de ofruktsamma, de moderliv som icke hava fött barn, och de bröst som icke hava givit di.'

²⁹ For behold, the days are coming in which they will say, ‘Blessed are the barren, the wombs that never bore, and the breasts that never nursed.’

³⁰Då skall man begynna säga till: bergen: 'Fallen över oss', och till höjderna: 'Skylen oss.'

³⁰ Then they will begin to tell the mountains, ‘Fall on us!’ and tell the hills, ‘Cover us.’ Hosea 10:8

³¹Ty om han gör så med det friska trädet, vad skall icke då ske med det torra!»

³¹ For if they do these things in the green tree, what will be done in the dry?”

³²Jämväl två andra, två ogärningsmän, fördes ut för att avlivas tillika med honom.

³²There were also others, two criminals, led with him to be put to death.

³³Och när de hade kommit till den plats som kallades »Huvudskallen» korsfäste de honom där, så ock ogärningsmännen, den ene på högra sidan och den andre på vänstra.

³³When they came to the place that is called The Skull, they crucified him there with the criminals, one on the right and the other on the left.

³⁴Men Jesus sade. »Fader, förlåt dem; ty de veta icke vad de göra. Och de delade hans kläder mellan sig och kastade lott om dem. --

³⁴Jesus said, “Father, forgive them, for they don’t know what they are doing.” Dividing his garments among them, they cast lots.

³⁵Men folket stod och såg därpå. Och jämväl rådsherrarna drevo gäck med honom och sade: »Andra har han hjälpt; nu må han hjälpa sig själv, om han är Guds Smorde, den utvalde.»

³⁵The people stood watching. The rulers with them also scoffed at him, saying, “He saved others. Let him save himself, if this is the Christ of God, his chosen one!”

³⁶Också krigsmännen gingo fram och begabbade honom och räckte honom ättikvin

³⁶The soldiers also mocked him, coming to him and offering him vinegar,

³⁷och sade: »Är du judarnas konung, så hjälp dig själv.»

³⁷and saying, “If you are the King of the Jews, save yourself!”

³⁸Men över honom hade man ock satt upp en överskrift: »Denne är judarnas konung.»

³⁸An inscription was also written over him in letters of Greek, Latin, and Hebrew: “THIS IS THE KING OF THE JEWS.”

³⁹Och en av de ogärningsmän som voro där upphängda smädade honom och sade: »Du är ju Messias; hjälp då dig själv och oss.»

³⁹One of the criminals who was hanged insulted him, saying, “If you are the Christ, save yourself and us!”

⁴⁰Då tillrättavisade honom den andre och svarade och sade: »Fruktar icke heller du Gud, du som är under samma dom?

⁴⁰But the other answered, and rebuking him said, “Don’t you even fear God, seeing you are under the same condemnation?

⁴¹Oss vederfares detta med all rätt, ty vi lida vad våra gärningar äro värda, men denne man har intet ont gjort.»

⁴¹And we indeed justly, for we receive the due reward for our deeds, but this man has done nothing wrong.”

⁴²Sedan sade han: »Jesus, tänk på mig, när du kommer i ditt rike.»

⁴²He said to Jesus, “Lord, remember me when you come into your Kingdom.”

⁴³Han svarade honom: »Sannerligen säger jag dig: I dag skall du vara med mig i paradiset.»

⁴³Jesus said to him, “Assuredly I tell you, today you will be with me in Paradise.”

⁴⁴Det var nu omkring sjätte timmen; då kom över hela landet ett mörker, som varade ända till nionde timmen,

⁴⁴It was now about the sixth hour Time was counted from sunrise, so the sixth hour was about noon. , and darkness came over the whole land until the ninth hour. 3:00 PM

⁴⁵i det att solen miste sitt sken. Och förlåten i templet rämnade mitt itu.

⁴⁵The sun was darkened, and the veil of the temple was torn in two.

⁴⁶Och Jesus ropade med hög röst och sade: »Fader, i dina händer befaller jag min ande.» Och när han hade sagt detta, gav han upp andan.

⁴⁶Jesus, crying with a loud voice, said, “Father, into your hands I commit my spirit!” Having said this, he breathed his last.

⁴⁷Men när hövitsmannen såg vad som skedde, prisade han Gud och sade: »Så var då denne verkligen en rättfärdig man!»

⁴⁷When the centurion saw what was done, he glorified God, saying, “Certainly this was a righteous man.”

⁴⁸Och när allt folket, de som hade kommit tillsammans för att se härpå, sågo vad som skedde, slogo de sig för bröstet och vände hem igen.

⁴⁸All the multitudes that came together to see this, when they saw the things that were done, returned home beating their breasts.

⁴⁹Men alla hans vänner stodo på avstånd och sågo detta, bland dem också några kvinnor, de som hade följt med honom från Galileen.

⁴⁹All his acquaintances, and the women who followed with him from Galilee, stood at a distance, watching these things.

⁵⁰Nu var där en rådsherre, vi namn Josef, en god och rättfärdig man,

⁵⁰Behold, a man named Joseph, who was a member of the council, a good and righteous man

⁵¹som icke hade samtyckt till deras rådslag och gärning. Han var från Arimatea, en stad i Judeen; och han väntade på Guds rike.

⁵¹(he had not consented to their counsel and deed), from Arimathaea, a city of the Jews, who was also waiting for the Kingdom of God:

⁵²Denne gick till Pilatus och utbad sig att få Jesu kropp.

⁵²this man went to Pilate, and asked for Jesus’ body.

⁵³Och han tog ned den och svepte den i en linneduk. Sedan lade han den i en grav som var uthuggen i klippan, och där ännu ingen hade varit lagd.

⁵³He took it down, and wrapped it in a linen cloth, and laid him in a tomb that was cut in stone, where no one had ever been laid.

⁵⁴Det var då tillredelsedag, och sabbatsdagen begynte ingå.

⁵⁴It was the day of the Preparation, and the Sabbath was drawing near.

⁵⁵Och de kvinnor, som med honom hade kommit från Galileen, följde efter och sågo graven och sågo huru hans kropp lades ned däri.

⁵⁵The women, who had come with him out of Galilee, followed after, and saw the tomb, and how his body was laid.

⁵⁶Sedan vände de hem igen och redde till välluktande kryddor och smörjelse; men på sabbaten voro de stilla, efter lagens bud.

⁵⁶They returned, and prepared spices and ointments. On the Sabbath they rested according to the commandment.